Scenografi och koncept till
föreställningen SEXTURE
Göteborgs stadsteater
Sommaren 2022

SEXTURE

Föreställningen SEXTURE
Spelad på Göteborgs stadsteater
och i Studio PANK’s lokaler.
Sommaren 2022

Med stöd av

Föreställningen hade premiär under försommaren 2022 och tog då plats inne i en lokal tillhörande arkitektstudion PANK, där SEXTUREs scenografer Hannes Hemb och Patrik Filip Johansson bedriver arkitektverksamhet.

Deras scenografi bestod vid premiären av vikväggar som kunde skapa rum i rummet, väggarna var täckta av olika material som hjälpte till att ändra känsla i varje nytt rum. Därtill fanns en stor, rökfylld kub av tunn plast som skådespelarna kunde gå in i, samt en skärm med spänd plast som de kunde luta sig mot och tänja med sin kropp. Scenografin innefattade även ett podie på hjul som skådespelarna kunden förflytta och positionera sig själva uppå. Lek med perception skapades via alla dessa element och fler därtill, såsom spegelväggar, rök, ljussättning med mera.

Längs med arkitektstudions ena sida fanns ett stort skyltfönster. Publikplatserna placerades utanför arkitektstudion, där de observerande såg in på själva spelplatsen via fönstret. Skådespelarna och publiken blev därigenom fysiskt avskilda från varandra, och befann sig i olika slags rum under föreställningen, med skilda rumsliga kvalitéer. De 15 publikplatserna var inbyggda in i ett förmak likt en temporär blackbox varav den fjärde väggen utgjordes av skyltfönstret in mot arkitektstudion och på så sätt befann sig publiken ute i det offentliga rummet, till skillnad från skådespelarna som agerade inne i studion vilken är belägen i en solid husbyggnad.

Publikrummets konstruktion bestod till stor del av tunt tyg vilket ämnade generera en effekt hos publiken av att känna sig både utanför och inne i scenrummet; förmaket erbjöd en omslutande rumslighet som stängde naturens/ stadens ljus ute, men de omslutande väggarna var så pass tunna att de fortfarande släppte igenom verklighetens ljud från bilar och förbipasserande människor. Förmaket erbjöd också publiken olika nivåer att placera sig på, vilka alla gav en unik insyn till scenrummet och dess scenografi. Publiken var utrustad med varsitt par trådlösa hörlurar som de använde under föreställningen, då ett enda långt ljudspår elektromusik spelades, i likhet med fenomenet silent disco. På ett filosofiskt plan satt publiken därmed i flera olika rum samtidigt; ett inre rum, ett publikrum, ett gemensamt sceniskt rum tillsammans med skådespelarna och ute i ett offentligt rum.

Publikens förmak i kombination med skyltfönstret och spelrummet där innanför skapade ett slags intimt tittskåp vilket gick i linje med föreställningens utforskande av rumslighet och dess relation till kvinnligt kodade personers agens som sexuella subjekt/ objekt. Scenrummet, innefattande skådespelarnas scen och publikens blackbox, bildade i kombination en rumslighet som lekte med influenser från problematiska fenomen likt peep show, freakshow, strippklubb med mera. Innehållet på scenen som publiken tittade på stod dock i stor kontrast till dessa problematiska fenomen; istället för att reproducera sexualisering av kvinnligt kodade kroppar utmanade skådespelarna denna process och tog makten över betraktarens blick; publiken tittade men aktörerna bestämde på vad och hur.

Koncept och scenografi: Studio PANK
Hannes Hemb och Patrik Filip Johansson är båda arkitekter och aktiva inom kollektivet PANK, tillsammans har de skapat scenografin till föreställningen SEXTURE.

Koncept, regi och mimskådespeleri: Art.Cherry
Art.Cherry är en fysisk scenkonstduo bestående av aktörerna Jonna Ljunggren och Li Molnár Kronlid. Duon träffades under sin utbildning på kandidatprogrammet i mimskådespeleri vid Stockholms Konstnärliga högskola. Art.Cherry utforskar återkommande kön, genus och sexualitet genom mim och nutida koreografi med tvärkonstnärliga inslag.

Musik: Sparkly Pony (Emil Göthberg)

Vägledning kostym och mask: Jessica Hedin

Konstnärlig och teoretisk input: Maja Widell